Hostname: page-component-77c89778f8-n9wrp Total loading time: 0 Render date: 2024-07-21T07:26:09.231Z Has data issue: false hasContentIssue false

The Development of the Theory of the Viprayukta-Saṃskāras

Published online by Cambridge University Press:  24 December 2009

Abstract

One of the most important factors which distinguish the VaibhĀsikaṣika Abhidharma from the TheravĀda Abhidharma is a category called the viprayukta-saṃskĀras. The disputes on the reality of the dharmas included under this category dominate some of the major works on Abhidharma, especially the Abhidharma-kośa-bhĀṣsya of Vasubandhu and the ShpuṭĀarthĀ of Yaśomitra. An analysis of these dharmas is found in a few pioneering works like those of McGovern, Stcherbatsky, and others, but very little is kown about their origin.

Type
Articles
Copyright
Copyright © School of Oriental and African Studies, University of London 1959

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

page 531 note 1 L'Abhidharma-kośa de Vasubandhu (tr. L. de la Vallée Poussin), ch. ii, kā. 35–48. Henceforth-referred to as BhāṢya.

page 531 note 2 Sphuṭārihā Abhidharma-kośa-vyākhyā, (ed. U. Woghihara). Henceforth referred to as Sakv.

page 531 note 3 A manual of Buddhist philosophy, I, 161–2.

page 531 note 4 The central conception of Buddhism, 23–4.

page 531 note 5 Henceforth referred to as Dipa.

page 531 note 6 Henceforth referred to as Vṛtti.

page 531 note 7 See The central conception of Buddhism, 20.Google Scholar

page 531 note 8 Ekuppāda-nirodhā ca ekālaṃbana-vatthukā/ Cetoyuttā dvi-paññāsa dhammā cetasikā matā// (Abhidhammattha-saṇgaho, ii, 1.)

page 532 note 1 Pañcabhiḥ saṃatabhiḥ saṃprayuktaḥ. … Tāḥ punar āśrayālambanākāra-kāla-dravyasama-tākhyāḥ(Vṛtti on kā. 126).

page 532 note 2 See Poussin's article‘ Le bouddhisme et le yoga de Patañjali’, Mélanges Chinois et Bouddhiques, v, 1937, 223 ff.

page 532 note 3 See Johnston's introduction to his translation of the Buddha-carita.

page 532 note 4 Tad ebhyaś caturbhyaḥ sarvāstivādebhyaḥ sthavira-Vasumitrah pañcaviṃśati-tattva-nirāsī paramāṇu-samcaya-vādonmathī ca (Vṛtti on kā. 302).

page 532 note 5 T'oung Pao, Sér. n, Vol. v, 1904, 269–96.

page 533 note 1 The word guṇa occurs in the Pali scriptures only in the sense of ‘string, a cord or a strand’ (as in the case of pañca kāṃa-guṇā). It is sometimes used to mean a virtue but never in its technical sense of a quality as in the VaiśeṢika or the Jaina schools.

page 533 note 2 Of these only 23 are enumerated in the Dhammasangaṇi. The hadaya-vatihu is a later addition by the commentators. See Aṭṭhasālinī, iv, 112.

page 533 note 3 Also termed parinipphanna and aparinipphanna in Aṭṭhasālinī, iv, 119. In this connexion compare the term parinipphanna with the Skt. pariniṢpanna (svabhāva) of the Yogācāra school.

page 534 note 1 Catasso dhātuyo, cakkhadīni terasa, kabaḷīkarahāro cā ti aṭṭharasavidham rūpaṃ pariccheda-vikāra-lakkhanabhāvaṃ atikkamitvā sabhāveneva pariggahetabbato nipphannaṃ, sesaṃ tabbi-parītatāya anipphannaṃ (Visuddhimagga, xiv, 73). See Aṭṭhasālinī, iv, 119.

page 534 note 2 Sabhāvenevā ti rūpassa paricchedo, rūpassa vikāro … ti ādinā aggahetvā attano sabhāveneva … gahetabbato (Visuddlnmagga-ṭīkā, pp. 457–8).

page 534 note 3 Keci panettha, tejādīnaṃ guṇehi rūpādīhi anugayhabhāvato ti kāranam vadanti. Te vattabbā: ko panevamāhu, rūpādayo tejādinaṃ guṇā ti? (Visuddhimagga, xiv, 43).

page 534 note 4 This is further confirmed by the description in the commentaries of the nipphanna and anipphanna rūpas. The nipphanna-rūpas alone are called rūpa-rūpa, i.e. matter having the characteristic of ruppana: Nipphanna-rūpaṃ panettha rūpa-rūpaṃ nārna … (Visuddhimagga, xiv, 77); Yadettha … nipphannaṃ ti vuttaṃ rūpaṃ, tadeva rūpa-lakkhaṇa-yogato rūpamruppanam rūpaṃ, taṃ etassa atthīti. … Yadi evaṃ, ākāsadhātu-ādīnaṃ kathaṃ rūpabhāvo ti? Nipphanna-rūpassa pariccheda-vikāra-lakkhaṇbhāvato taggatikamevā ti (Visuddhimagga-ṭīkā, p. 460).

page 534 note 5 cf. Kāyendriya-pradeŚa eva hi kaścit stri-puruṢendriyākhyaṃ labhate … (Vṛtti on kā. 73).

page 534 note 6 The Sautrāntikas go still further and enumerate only the four mahābhūtas and the four objects as real rūpa-dharnias. See Ālambana-parlkṢā (Adyar Library, 1942), Appendix D, p. 116.

page 534 note 7 The eleventh dhartna of the VaibhāṢika is avijñapti (unmanifested matter) which the Yogācārins include in their eleventh category of rūpa, called dharma-dhātu-paryāpanna (matter included under dharma-dhādtu). For details, see A manual of Buddhist philosophy, 118 ff.

page 535 note 1 Citta-viprayuktā iti citta-grahaṇaṃ citta-samāna-jātīya-pradarśanārtham. Cittam iva cittena ca viprayuktāḥ ity arthaḥ. Kim ca teṢāṃ cittena samāna-jātīyatvam? Yad arūpiṇo 'mi bhuvanti. Rūpitvād eva hi viprayuktatve 'pi rūpam na viprayuktatve nāma labhate. Yad vā amiṢāṃ nāma-rūpam iti nāmatvaṃ tat teṢāṃ cittena samāna-jātīyaivam. Caittā api cittena tulya-jātīyāḥ. Te tu cittena sahālambane saṃprayuktās tad viśeṢaṇārthaṃ viprayukta-grahaṇam. Asaṃskṛtam api tat-samāna-jātīyam anālambanatveneti tat-parihārārthaṃ saṃshāra-grahaṇam (Sakv., pp. 142–3).

page 535 note 2 Sabbaṃ ca rūpaṃ, asaṃkhatā ca dhātu, ime dhammā citta-vippayuttū (Dhammasangaṇi, 1192).

page 535 note 3 Pariyuṭṭhānaṃ citta-vippayuttaṃ ti kathā (Kathāvatthu, xiv, 6).

page 535 note 4 Kathāvatthu-aṭṭhakathā, xiv, 6.

page 535 note 5 ibid., xi, 1.

page 535 note 6 Vātsīputrīya-nayena prāptir anuśayaḥ (Sakv., p. 442). See my article ‘The Sautrāntika theory of bīja’, BSOAS, XXII, 2, 1959.

page 535 note 7 Tattha yesaṃ jīvitindriyaṃ nāma citta-vippayutto arūpa-dhammo … seyyathāpi Pubbaseliyānañceva Sammitīyānañca (Kathāvatthu-atthakathā, viii, 10).

page 536 note 1 Visvabharati Studies (Santiniketan), 17, 1953, p. 130.

page 536 note 2 Viavabharati Studies (Santiniketan), 12, 1950, p. 10. Henceforth referred to as Asm.

page 536 note 3 Saṃkhata-lakkhaṇanīti saṃkhataṃ etanti sañjānana-kāraṇāni, nimittāni … uppādādayo saṃkhata-lakkhaṇā nāma … lakkhaṇaṃ na saṃkhataṃ saṃkhataṃ na lakkhaṇaṃ … (Aṅguttaranikāya- aṭṭhakathā, II, p. 252). See Aṭṭhasālinī, iv, 113–19.

page 536 note 4 Jāti-jāty-ādayas teṢām te 'Ṣṭa-dravyaika-vṛttayaḥ/(Abhidharma-kośa, ii, 47.)

page 537 note 1 Buddhy-aikatvādi-dhī-hānyai dhātūṃś cāṢṭādaśoktavān/(Dīpa, kā. 6).

page 537 note 2 See S. Mookerji's Buddhist philosophy of universal flux, ch. vi.

page 537 note 3 Sabhāgatā nāma dravyam. Sattvānām ekārtha-ruciḥ-sādṛśya-hetubhūtam. Nikāya-sdbhāga ity asya śāstra-saṃjñā. Sā punar abhinnā bhinnā ca. Abhinnā sarva-sattvānām sattva-sabhāgatā. Bhinnā punas teṢām eva sattvānāṃ … bheda-pratiniyama-hetuḥ (Vṛtti on kā. 134).

page 537 note 4 L' Abhidharma-kośa, ii, kā. 41.

page 537 note 5 ibid., ii, kā. 46. Yadi jātam-ity-evam-ādi-buddhi-siddhy-arthaṃ … jāty-ādayaḥ kalpyante … ekaṃ … dve … mahad aṇu pṛthak saṃyuktaṃ vibhaktaṃ param aparaṃ sad-rūpam iti … ādi-buddhi-siddhy-arthaṃ saṃkhyādayo 'pi VaiśeṢika-parikalpitā abhyupagantavyāḥ … (Sakv. p. 180).

page 538 note 1 Hetu-phala-prabandhānupacchede pravṛttir iti prajñaptiḥ. Hetu-phala-āśu-pravṛttau Java iti prajñaptiḥ. Hetu-phala-prabandha-pravṛttau kāla iti prajñaptiḥ. Daśasu dikṢu hetu-phala eva deśa iti prajñaptiḥ. Saṃskārāṇāṃ pratyekaśo bhede saṃkhyeti prajñaptiḥ. Hetu-phala pratyaya-samavadhāne sāmagrīti prajñaptiḥ (Asm., p. 10). cf. Prayatnaḥ saṃrambha utsāha iti paryāyāḥ. Vego…. niyata-dik-kriyā-prabandhahetuḥ. Kālaḥ parāpara-vyatikara-yaugapadyā-yaugapadya- cira-kṢipra-pratyayaliṅgaṃ. Dik pūrvāparādipratyaya-liṅgā. Ekādi-vyavahāra-hetuḥ saṃkhyā. Saṃyogaḥ sañyukta-pratyaya-nimittaṃ (Praśastapāda-bhāṢya on the VaiśeṢika sūtras).

page 538 note 2 Hetu-phalaikatye prarrttau anukrama iti prajñaptiḥ (Asm., p. 10). cf. paratvam aparatvaṃ ca parāparābhidhāna-prati/aya-nimittam (Praśastāpāda-bhāṢya).

page 538 note 3 Hetu-phala-nānātve pratiniyama iti prajñaptiḥ. Hetu-phalānurūpye yoga iti prajñaptiḥ(Asm., p. 10).

page 538 note 4 ibid. Also see the refutation of the VaibhāṢika theory of the viprayuktas in the Vijñaptimātratāsiddhi; v. La Siddhi de Hiüan Tsang (tr. L. de la Vallée Poussin), I, 53–72.

page 538 note 5 L'Abhidharma-kośa, ii, kā. 35–48.

page 538 note 6 Ke punas te viprayvktāḥ saṃskdrāḥ? … Nahi vayam eteṢāṃ svabhāvam upalabhāmahe nāpi kṛtyam. Na cait dharmā loke prasiddhā nāpi Buddha-vacane …. Tad atropavyāhrīyate …. Yat tāvat svabhāva-kriyābhāvād iti. Tad atrobhayam abhidhāyiṢyate. Yad api Buddha vacane na paṭhyania iti. Tatrāpy āpta-vacanaṃ sārvajñam vyāhariṢyate…. Ye khalu sarvajñaviṢayā dharmāḥ buddhi-vrtti-viṢayam āyānty ānya-Maitreya-sthavira-Vasuinitrācārya-AśvaghoṢa pramukhānām … tejolpānām, stanandhaya-buddhīnām abhidharma-parokṢa-mati-vṛttīnāṃ ca kathaṃ sāndhakāreṢu manassu gocaratām āyāntīti (Vṛtti on kā. 128).

page 539 note 1 Atra punaḥ Kośakāraḥ pratijānīte sacittilceyaṃ samāpattir iti. Tad etad abauddhīyam (Vrtti on kā. 136).

page 539 note 2 Siddhā sabhāgatā. Kośakārañ punas tāṃ VaiśeṢika,-parikalpita-jāti-padārthena samīlcurvan vyaktaṃ pāyasa-vāyasayor varṇasādharmyaṃ paśyatīti (Vṛtti on kā. 134).

page 539 note 3 These three saṃskāras have been separately dealt with in my article ‘ The VaibhāṢika theory of words and meanings ’, BSOAS, xxii, 1, 1959.

page 539 note 4 Imāni kho āvuso pañcindriyāni āyuṃ paṭicca tiṭṭhantīti…. Āyu usmaṃ paṭicca tiṭṭhatīti. … Seyyathāpi … acciṃ paṭicca ābhā paññāyati, ābhaṃ paṭicca acci paññāyati … (Majjhimanikāya, I, p. 295).

page 540 note 1 Te ca kho āyu-saṃkhārā abhaviṃsu te vedaniyā dhammā, na-y-idaṃ saññā-vedayita-nirodhaṃ samāpannassa bhikkhuno ruṭṭhānaṃ paññāyetña (ibid.).

page 540 note 2 Yadā kho panāvuso imaṃ, Kāyaṃ tayo dhammā jahanti: āyu usmā ca vi˜˜ānaṃ, athāyaṃ kāyo ujjhito seti yathā kaṭṭḥaṃ acetanaṃ ti…. yvāyaṃ … mato … yo cāyaṃ … saññāvedayita- nirodhaṃ samāpanno, imesaṃ kiṃ nānākaraṇaṃ ti ? Yvāyaṃ mato … tassa … āyu parikkhīṇo, usmā vūpasantā … yvāyāṃ … samāpanno tassa … āyu aparikkhīno, usmā avūpasantā … (ibid.).

page 540 note 3 Katamaṃ taṃ rūpaṃ jīvitindriyaṃ ? Yo tesaṃ rūpīnaṃ dhammānaṃ āyu ṭhiti … jīvitaṃ … (Dhammasangaṇi, 635). Yo tesaṃ arūpīnaṃ dhammānaṃ āyu … jīvitaṃ (ibid., 19).

page 540 note 4 Tattña yesaṃ jīvitindriyaṃ nāma citta-vippayutto arūpa-dhammo, tasmā rūpa-jīvitindriyaṃ natthīti laddhi, seyyathāpi Pubbaseliyāma˜ceva Sammitīyānaṃ ca (Kathāvatthu-aṭṭhakathā, viii, 10).

page 541 note 1 Vṛtti on kā. 138.

page 541 note 2 Na cānyad indriyaṃ vipākajaṃ traidhātuka-vyāpy asti yaj janma-prabandhāvicchedena vartamānaṃ gati-prajñapty-upādānaṃ syāt, anyatra jīvitendriyāt…. Āgamas tāvad ayaṃ: ‘Āyur ūṢmā 'tha vijñānaṃ yadā kāyaṃ jahaty amī/ apaviddhas tadā śete yathā kāṢṭam acetanam//’ (ibid.)

page 541 note 3 Sarvaṃ hi jīvitendriyaṃ kāma-dhātāv avaśyaṃ kāyendriyoṢma-sahacariṢṇu. Tattv avaśyaṃ vijñāna-sahavarti nāpi cakṢurādindriya-sahavarti. Rūpa-dhātau tu sarvaṃ kāyādi-pa˜cendriyasahavarti. Na tv avaśyaṃ citta-sahacariṢṇu. Ārūpya-dhātau tu sarvaṃ vij˜āna-sahavarti, anyatra nirodha-samāpatteḥ(ibid.).

page 541 note 4 L'Abhidharma-kośa, ch. ii, kā. 45; Sakv., p. 167.

page 542 note 1 Jīvitendriyaṃ gati-praj˜apty-upādānam astīti dravyam … (Vṛtti on kā. 138).

page 542 note 2 See L' Abhidharma-kośa, ch. ii, ka. 44.

page 542 note 3 See my article ‘Buddha’s prolongation of life ', BSOAS, xxi, 2, 1958.

page 543 note 1 Trīnīmāni bhikṢavaḥ saṃskṛtasya saṃskṛta-lakṢaṇāni. Katamāni trīṇi ? Saṃskṛtasya … utpādo 'pi praj˜āyate, vyayo …, sthity-anyathātvam apīti (Sakv:., p. 171). cf. Tīnimāni … saṃkhatassa saṃkhata-lakkhaṇāni … uppādo pa˜˜āyati, vayo pa˜˜āyati, ṭhitassa a˜˜alhattaṃ pañ˜ānyati … (Aṅq.-nikāya, I, p. 152).

page 543 note 2 Jātir ādiḥ pravāhasya vyayac chedaḥ sthitis tu saḥ/ sthity-anyathātvaṃ tasyaiva pūrvāpara-viśiṢṭatā// (Sakv., p. 175.)

page 543 note 3 L'Abhidharma-kośa, ch. ii, kā. 47.

page 543 note 4 Etāni khalu catvāri saṃskṛta-lakṢaṇāni bhagavatā 'bhidharme 'bliihitāni. Etāny eva vineyaprayojanavaśāt sūtre sthity-anyathātvam ekīkṛtya trīṇy uktāni (Vṛtti on kā. 139).

page 543 note 5 Uppādo ti jāti, vayo ti bhedo, thitassa a˜˜athattaṃ nāma jarā … (Aṇg.-nikāya-aṭṭhakathā, II, p. 152).

page 543 note 6 Ācaya-lakkhaṇo rūpassa upacayo, … pavatti-lakkhaṇā rūpassa santati … ubhayampetaṃ jāti-rūpassevādhivacanaṃ … (Visuddhimagga, xiv, 66). See Dhammasangaṇi, 643.

page 543 note 7 Sakv., p. 176.

page 544 note 1 ibid.

page 544 note 2 Yadi hi dharmasya sihitir na syāt, tasyātmany avasthitasya hetvākhyaḥ śakli-prabhāvaviśeṢo na syāt … (Vṛtti on kā. 139).

page 544 note 3 Naitad yukiam uktaṃ pariṇāma-doṢa-prasaṃgāt … bhavatā Sāṃkhyīyaḥ pariṇāmo 'bhuypagato bhavati (ibid.).

page 544 note 4 Anya eva hi no jarākhyo dharmo, anyaś ca dharmī. Sāṃkhyasya tv avasthitasya dharmiṇaḥ svātmabhūtasya dharmāntarasyotsargaḥ svātmabhūtasya cotpādaḥ pariṇāma iti (Vbtti on kā. 140).

page 544 note 5 Etena bhūtendriyeṢudharma-lakṢaṇa-avasthā-pariṇāmā vyākhyātāḥ (Yoga-sūtra, iii, 13).

page 544 note 6 Atha ko 'yaṃ pariṇāmo 'vasthitasya dravyasya pūrva-dharma-nivṛttau dharmāntarotpattiḥ pariṇāma iti (Yoga-sūtra-bhāṢya, iii, 13).

page 545 note 1 Paramarthātas tv eka eva pariṇāmo dharmi-svarūpa-mātro hi dharmaḥ … (ibid.).

page 545 note 2 So 'yam evaṃvidho bhūtendriya-pariṇāmo dharmiṇo dharma-lakṢaṇāvasthānāṃ bhedam āśṛtyāha. ‘Paramārthatas tv’ iti tu śabdo bheda-pakṢād viśinaṢṭi pāramārthikatvam asya j˜āpyate … (Tattva-vaiśāradī, iii, 13). See Pātañjala-s˜trāṇi, Bombay Sanskrit Series, XLVI.

page 545 note 3 Nanu dharmiṇām dharmāṇām abhinnatve dharmiṇo 'dhvanāṃ ca bhede dharmiṇo 'nanyatvena dharmeṇāpīha dharmivad bhavitavyam ity ata āha … ekānta-vādinaṃ Bauddham utthạpayati (ibid.).

page 545 note 4 See T. E. V. Murti, The central philosophy of Buddhism, 133–4, 168 ff.

page 545 note 5 The central conception of Buddhism, pp. 27, 47, notes, and ‘ The dharmas of the Buddhists, and the guṇas of the Sāṃkhyas ’, Indian Historical Quarterly, x, 1934, 737–60.

page 545 note 6 ‘ Documents d'Abhidharma (Sarvāstivāda) ’, Mélanges Chinois et Bouddhiques, v, 1937,. 1–158.

page 545 note 7 See Yoga-sūtra-bhāṢya, iii, 13 and 15.

page 545 note 8 Guṇa-svābhāvyaṃ tu pravṛtti-kāraṇam uktaṃ guṇānām iti (ibid.).

page 546 note 1 The central conception of Buddhism, 45.

page 546 note 2 L'Abhidharma-kośa, ch. ii, kā. 2–3. For full details and other Ābhidharmika references on this controversy, see ‘ Documents d'Abhidharma (Sarvāstivāda) ’, op. cit., 148–58.

page 547 note 1 Kāritra-mātra-nāśāc ca. Viruddha-pratyaya-sānnidhye kriyā-mātraṃ nodeti, naśyati (Vṛtti on kā. 141).

page 547 note 2 ‘ Utpannānām akuśalānāṃ dharmāṇāṃ nirodhāya ’, ‘ lhaikatīyaḥ prāṇātipātiko bhavati ’, ‘ Tisraḥ saṃvartanyo … yāvae chubha-krtsnā vinaśyante ’, ‘ Jāti-pratyayaṃ jarā-maraṇam ’ … (ibid.).

page 547 note 3 ‘ Documents d'Abhidharma (Sarvāstivāda) ’, op. cit., 149.

page 547 note 4 KṢaṇa-trayāvasthānāt kṢaṇikatvaṃ bādhyata iti, Esa eva hi naḥ kṢaṇa iti kāryaparisamāpti- lakṢaṇo na tūtpatty-anaṃtara-vināśa-lakṢaṇa ity arthaḥ (Sakv., p. 178). See The central conception of Buddhism, p. 41, notes, and ‘ Documents d'Abhidharma (Sarvastivada) ’, op. cit., 135–58.

page 547 note 5 Uppāda-ṭṭhiti-bhangavasena khaṇa-ttayaṃ eka-citta-kkhaṇaṃ nāma (Abhidhammatthasaṅgaho, iv, 8).