Hostname: page-component-848d4c4894-8bljj Total loading time: 0 Render date: 2024-07-02T14:22:46.525Z Has data issue: false hasContentIssue false

In the Shadow of the Swedish Welfare State: Women and the Service Sector

Published online by Cambridge University Press:  13 December 2011

Lena Andersson-Skog
Affiliation:
LENA ANDERSSON-SKOG is professor in the Department of Economic History at Ume University in Sweden.
Rights & Permissions [Opens in a new window]

Abstract

Core share and HTML view are not available for this content. However, as you have access to this content, a full PDF is available via the ‘Save PDF’ action button.

The twentieth-century history of the Swedish welfare state and public-service sector is critical to understanding the changing role of women in Sweden, as the expansion of the country's service production, beginning in the 1960s, has been mainly the result of wel-fare-state policies. Yet women's self-employment and wage work in the service industry has been neglected as an economic factor in both traditional economic and business history accounts and in historical studies of gender. Some suggestions are made for future explorations of the Swedish service sector as it operates in the shadow of the welfare state.

Type
Articles
Copyright
Copyright The President and Fellows of Harvard College 2007

References

1 See, for instance, the discussion in Lindert, Peter H., Growing Public: Social Spending and Economic Growth since the Nineteenth Century, vol. 2: Further Evidence (Cambridge, 2004).Google Scholar

2 A few examples of this tradition are the following: Ullenhag, Kersti, AB tvidabergs frenade industrier med fregngare (Uppsala, 1970);Google ScholarWikander, Ulla, Ivar Kreugers tndsticksmonopol, 1925-1930: Fern fallstudier av marknadskontroll genom statsmonopol (Uppsala, 1977);Google ScholarLindgren, Hkan, Corporate Growth: The Swedish Match Industry in Its Global Setting (Uppsala, 1979);Google ScholarLarsson, Mats, Aktrer, marknader och regleringar: Sveriges finansiella system under 1900-talet (Uppsala, 1996);Google ScholarOlsson, UlfI utvecklingens centrum: Skandinaviska enskilda banken och dess fregngare, 1856-1996 (Stockholm, 1997).Google Scholar

3 Jrnmark, Jan, Fretag och fretagande i Sverige, in Omvandlingens sekel: Perspektiv p ekonomi och samhlle i 1900talets Sverige, eds. Andersson-Skog, Lena and Krantz, Olle (Lund, 2002), 15456, 16771Google Scholar.

4 An example of the growing interest in marketing and consumption in Swedish economic history is Kenth Hermansson's I persuadrernas verkstad: marknadsforing i Sverige, 19201965: En studie av ord och handling hos marknadens aktrer (Uppsala, 2003).

5 For example, see Ottosson, Jan, Stabilitet och frndring i personliga ntverk: Gemensamma styrelseledamter i banker och nringsliv, 19031939 (Uppsala, 1993)Google Scholar; Gratzer, Karl, Snabbmat i automat: Smfretagandets villkor (Stockholm, 1998)Google Scholar; Sjgren, Hans, Shipping as Gambling: Governance Mechanisms and the 1984 Bankruptcy of Salninvest, Scandinavian Economic History Review 47, no. 4 (1999): 4864Google Scholar; Nyberg, Daniel, Marknad, fretag, gande: Familjen Bonniers garstyrning i Dagens Nyheter, 19531988 (Stockholm, 2003)Google Scholar; berg, Anders, Empirical Studies in Money, Credit and Banking: The Swedish Credit Market in Transition under the Silver and Gold Standards, 18341913 (Stockholm, 2003)Google Scholar. Another example is Nyberg, Klas, Kommersiell kompetens och industrialisering: Norrkpings ylleindustriella tillvxt p Stockholms bekostnad, 17801846 (Uppsala, 1999)Google Scholar.

6 Norlander, Kerstin, Mnniskor kring ett fretag: Kn, klass och ekonomiska resurser: Liljeholmens stearinfabrik, 1872-1939, in Meddelanden frn ekonomisk historiska institutionen vid Gteborgs Universitet 77 (2000).Google Scholar

7 Gratzer, Snabbmat i automat, 98-104.

8 Norlander, Kerstin, Entrepreneurs during the Early Industrialization in Sweden, Scandinavian Economic History Review 40 (1992): 1, 8994;CrossRefGoogle ScholarHolmquist, Carin and Sundin, Elisabeth, Fretagerskan: Om kvinnor och entreprenrskap (Stockholm, 2002), 3241.Google Scholar For a general discussion, see, for instance, Wajcman, Judy, Feminism Confronts Technology (Cambridge, 1991);Google ScholarCockburn, Cynthia, In the Way of Women: Men's Resistance to Sex Equality in Organizations (Ithaca, N.Y., 1991).CrossRefGoogle Scholar

9 Norlander, Entrepreneurs, 82-100.

10 Ahl, Helene J., The Making of the Female Entrepreneur: A Discourse Analysis of Research Texts on Women's Entrepreneurship, Jnkping International Business School Dissertation Series, no. 15 (2002).Google Scholar

11 Ahl, Helene J., Fretagandets srskilda nytta, in Det oavsedda entreprenrskapet, ed. Ericsson, Daniel (Lund, 2004), 10822.Google Scholar

12 Florin, Christina, Kampen om katedern: Feminiseringsoch professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans Irarkr, 1860-1906 (Ume, 1987);Google ScholarEmanuelsson, Agneta, Pionjrer i vitt: Professionella och fackliga strategier bland sjukskterskor och sjukvrdsbitrden, 1851-1939 (Stockholm, 1990).Google Scholar

13 Gransson, Anita, Frn familj till fabrik: Teknik, arbetsdelning, och skiktning i svenska fabriker, 1830-1877 (Lund, 1988), 269ft;Google ScholarWikander, Ulla, Kvinnors och mns arbeten: Gustavsberg, 1880-1980 (Lund, 1988), 219ft.Google Scholar

14 Most notably Norlander, Mnniskor kring ett fretag; Pettersson, Tom, The Silent Partners: Women, Capital, and the Development of the Financial System in Nineteenth-Century Sweden, in Women, Business, and Finance in Nineteenth-Century Europe: Rethinking Separate Spheres, eds. Beachy, Robert, Craig, Batrice, and Owens, Alastair (Oxford, 2006).Google Scholar

15 Sommestad, Lena, Frn mejerska till mejerist: En studie av mejeriyrkets maskulini-seringsprocess (Lund, 1992);Google Scholar Tom Ericsson, Limited Opportunities? Female Retailing in Nineteenth-Century Sweden, in Women, Business, and Finance in Nineteenth-Century Europe.

16 Quist, Gunnar, Kvinnofrgan i Sverige, 1809-1946: Studier rrande kuinnors nrings-frihet inom de borgerliga yrkena (Goteborg, 1960), 21617.Google Scholar

17 Bladh, Christine, Mnglerskor: Att slja frn korg och bod i Stockholm, 1819-1846, Stockholmsmonografier 109 (1991).Google Scholar

18 Leira, Arnlaug, The Woman Friendly Welfare State? The Case of Norway and Sweden, in Women and Social Policies in Europe: Work, Family and the State, ed. Lewis, Jane (Aldershot, 1993);Google ScholarHirdman, Yvonne, Att lgga livet tillrtta: Studier i svensk folkhemspolitik (Stockholm, 2000);Google ScholarJunestav, Malin, Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning, 1930-2001, Uppsala Studies in Economic History 72 (2004);Google ScholarMagnusson, Lars, Hller den svenska modellen? Arbete och vlfrd i en globaliserad vrld (Stockholm, 2006).Google Scholar

19 Two standard textbooks are by Magnusson, Lars, Sveriges ekonomiska historia (Stockholm, 2002);Google Scholar and Schn, Lennart, En modern svensk ekonomisk historia (Stockholm, 2006).Google Scholar

20 Kylebck, Hugo, Varuhandeln i Sverige under 1900-talet (Goteborg, 2004).Google Scholar

21 In a work on the development of commerce and trade in Stockholm, economic historians Sven Gerentz and Jan Ottosson emphasized that a rapid and general decrease in the number of retail establishments and small shops, many owned by women, occurred between 1945 and 1970. Gerentz, Sven and Ottosson, Jan, Handel och kpmn I Stockholm under ett sekel (Stockholm, 1999), 250ff, 315, 325.Google Scholar

22 For a discussion of this solidarity wage policy, see Edin, P.-A. and Richardson, Katarina, Solidarisk lnepolitik: Lonespridning och Ineskillnader mellan mn och kvinnor (Uppsala, 1999);Google ScholarRyner, Magnus J., Capitalist Restructuring, Globalisation, and the Third Way: Lessons from the Swedish Model (London, 2002).CrossRefGoogle Scholar

23 Henrekson, Magnus, Fretagaren och den svenska modellen, Ekonomiska Samfun dets Tidskrift 53, no. 2 (2000): 10720.Google Scholar

24 Lena Andersson-Skog and Heln Strmberg, Frn patientvrd till sjukvrdsproduktion: Den svenska sjukvrdens omvandling efter 1960, in Frn en m hand till kail elektronik? Om vrdarbetets industrialisering under 1900-talet, eds. Lena Andersson-Skog and Helen Stromberg (Lund, forthcoming).

25 Blyth, Mark, The Transformation of the Swedish Model: Economic Ideas, Distributional Conflict, and Institutional Change, World Politics 54 (Oct. 2001): 126;CrossRefGoogle ScholarMagnusson, Lars, Hller den svenska modellen? Arbete och vlfrd I en globaliserad vrld (Stockholm, 2006).Google Scholar

26 Schn, En modern svensk ekonomisk historia, 379-82.

27 Krantz, Olle, Swedish National Historical Accounts, 1800-1990: Aggregated Output Series (Ume, 1997).Google Scholar

28 Lfstrm, sa, Sverigevrldens mest jmstllda land? in Omvandlingens sekel: Perspektiv p ekonomi och samhalle i 1900-talets Sverige, eds. Andersson-Skog, Lena and Krantz, Olle (Lund, 2002), 142.Google Scholar

29 For a general discussion, see, for instance, Anderson, Margo, The American Census: A Social History (New Haven, 1988).Google Scholar

30 Anita Nyberg, ArbetsmarknadsstatistikenIdeologi eller verklighet? Arbetsmarknad & Arbetsliv (2005).

31 Nyberg, Anita, TeknikenKvinnornas befriare? Hushllsteknik, kpevaror, gifta kvinnors hushllsarbetstid och frvrvsdeltagande under 1930-talet1980-talet (Linkbping, 1989), 14366;Google ScholarNyberg, Anita, SOU 1997: 87: Kvinnor, mn och inkomster: Jmstlldhet och oberoende (Stockholm, 1997).Google Scholar

32 In recent years, 80 percent of the female employers are one-woman companies, whereas the corresponding figure for men is 60 percent. Holmquist and Sundin, Fretagerskan; Svenskt nringsliv och nringspolitik, NUTEK (Stockholm, 1999), 14.

33 Dahmn, Erik, Svensk industriell fretagarverksamhet: Kausalanalys av den industriella utvecklingen, 1919-1939, vols. 12 (Stockholm, 1950), 38485;Google Scholar SOU 1945: 63: Slutbetnkande avgivet av bostadssociala utredningen, del I (Stockholm, 1945), 153.

34 Sundin, Elisabeth, Osynliggrandet av kvinnor: Exemplet fretagerskan, Kuinnovetenskaplig Tidskrift 9 (1988): 1, 315.Google Scholar

35 A first attempt has been made by economic historian Olle Krantz to measure the impact of the unpaid household work on the Swedish gross domestic product, in Historiska nation-alrkenskaper for Suerige, del 6, Husligt arbete, 1800-1980 (Lund, 1987).

36 As late as the 1930s, home seamstresses were not registered as part of the labor force. Jonsson, Inger, Arbetsskande kvinnor gre sig icke besvr: Kvinnors arbete p industriorten Ljusne under 1930-talet, Historisk tidskrift 103 (1987): 1, 96113.Google Scholar

37 Andersson-Skog, Lena, Ssom allmnna inrttningar till gagnet, men affarsforetag till namnet: SJ, jrnvgspolitiken och den ekonomiska omvandlingen efter 1920, Ume Studies in Economic History 17 (1993).Google Scholar

38 Mrtensson, Christina, Tjnstebefattning som for henne kan vara passande: Uppkomst och utveckling av knsbundna befattningar vid Televerket, 1865-1920, Meddelanden frn Ekonomisk historiska institutionen vid Gteborgs universitet 75 (1999).Google Scholar

39 Heimbrger, Hans, Svenska telegrqfuerket, vol. 2 (Goteborg, 1931).Google Scholar

40 Evertsson, Lars, Vlfrdspolitik och kvinnoyrken: Organisation, vljrdsstat och professionaliseringens villkor (Ume, 2002).Google Scholar

41 Statistical Yearbook for Sweden.

43 Carin Holmquist, Den mma bdeln: Kvinnliga ledare i tstramningstider, SOU 1997: 83: Om Makt och kn.

44 Statistics Sweden.

45 SOS Population and Housing Census, 1930, 70-75.

46 Sundin, Osynliggrandet av kvinnor, 7.

47 Statistics Sweden, Labor Force Survey, 2000. In building and construction, 98 percent of the firms were owned by men.

48 Statistics Sweden.

49 Holmquist and Sundin, Fretagerskan.

50 SOU 1996: 56: Hlften vore nogom kvinnor och mn p 90-talets arbetsmarknad.

51 For a discussion, see Holmquist and Sundin, Fretagerskan, 12-18.

52 Lane, Linda, Trying to Make a Living: Studies in the Economic Life of Women in Interwar Sweden, Meddelanden frn Ekonomisk historiska institutionen, Handelshgskolan vid Gteborgs Universitet 90 (2004): 13031.Google Scholar

53 Christina Jonung, Yrkessegregeringen mellan kvinnor och mn, in Inga Persson and Eskil Wadensj, SOU 1997: 13: Glastak och galsvaggar? Den knsuppdelade arbetsmarkanden, 77.

54 Sommestad, Frn mejerska till mejerist, 109ff.

55 Ibid., 161-79. Vocational education is studied by Schnberg, Ingela. See Genus och utbildning: Ekonomisk historiska studier i kvinnors utbildning, 1879-1970 (Lund, 2004).Google Scholar

56 Strmberg, Heln, Sjukvrdens industrialisering: Mellan curing och caring sjukskterskearbetets omvandling, Ume Studies in Economic History 29 (2004).Google Scholar

57 Gransson, Anita, Frn hushll och slkt till marknad och stat, in ventyret Sverige (Stockholm, 1993).Google Scholar

58 Eduards, Maud, strm, Gertrud, and Hirdman, Yvonne, eds., Kontrakt i kris: Om kvinnors plats i vlfrdsstaten (Stockholm, 1992).Google Scholar

59 Hirdman, Yvonne, State Policy and Gender Contracts: The Swedish Experience, in Women, Work, and the Family in Europe, eds. Drew, Eileen, Emerek, Ruth, and Mahon, Evelyn (London, 1998).Google Scholar

60 mark, Klas, Hundra r av vlfrdspolitik: Vlfrdsstatens framvxt i Norge och Sverige (Ume, 2005), 12425, 223.Google Scholar

61 Ibid., 127, 215, 223.

62 Brodin, Helene, Does Anybody Care? Public and Private Responsibilities in Swedish Elder Care, 1940-2000, Ume Studies in Economic History 31 (2005).Google Scholar

63 Reyes, Paulina de los, Mangfald och differentiering (Solna, 2001).Google Scholar

64 Wahl, Anna, Knsstrukturer i organisationer: Kvinnliga civilekonomers och civilingenjrers karrirutveckling (Lund, 2003);Google Scholar Elisabeth Sundin, SOU 1998: 4: Mn passar alItid? Niv-och organisationsspecifika processer med exempel frn handeln.