Hostname: page-component-586b7cd67f-t8hqh Total loading time: 0 Render date: 2024-11-26T12:18:28.708Z Has data issue: false hasContentIssue false
  • English
  • Français

Parental expectations of the Swedish municipal school of arts

Published online by Cambridge University Press:  02 October 2009

Jonathan Lilliedahl  and
Eva Georgii-Hemming
Jonathan Lilliedahl
Affiliation:
Örebro University, School of Music, Theatre and Art, SE-701 82 Örebro, Swedenjonathan.lilliedahl@oru.se
Eva Georgii-Hemming
Affiliation:
Örebro University, School of Music, Theatre and Art, SE-701 82 Örebro, Swedenjonathan.lilliedahl@oru.se
Get access Rights & Permissions [Opens in a new window]

Abstract

This article draws on a study designed to analyse parental expectations of the Swedish municipal school of arts (hereafter MSA) (in Swedish: kommunal musik- och kulturskola). The study is based on in-depth interviews conducted and informed by grounded theory. Although parental expectations are scarcely uniform, the study reveals a hope that the whole child will be nurtured, both musically and socially. It also transpires that parental expectations vary according to the activities offered by the particular school. The MSAs are administered and financed by the local authorities, and parents therefore expect them to be distinguished not only by their educational ambitions and the range of cultural choices available, but also by their democratic norms and values.

Type
Research Article
Information
British Journal of Music Education , Volume 26 , Issue 3 , November 2009 , pp. 257 - 271
Copyright
Copyright © Cambridge University Press 2009

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

BIESTA, G. J. J. (1999) ‘Postmodernism, neopragmatism och utbildning: Återkomsten för det politiska’, in Säfström, C. A. & Östman, L. (Ed.), Textanalys (pp. 95–113). Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
CALISSENDORFF, M. (2005) ‘Om man inte vill spela – då blir det jättesvårt’. Örebro: Universitetsbiblioteket.Google Scholar
COOK, N. (1998) A very short introduction. Oxford: Oxford University Press.Google Scholar
DANERMARK, B; EKSTRÖM, M., JAKOBSEN, L. & KARLSSON, J. Ch. (2003) Att förklara samhället (2nd ed.). Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
EDSTRÖM, O. (1996) Göteborgs rika musikliv: En översikt mellan världskrigen. Göteborg: Musikvetenskapliga avdelningen, Musikhögskolan, Göteborgs universitet.Google Scholar
EDSTRÖM, O. (2002) En annan berättelse om den västerländska musikhistorien och det estetiska projektet. Göteborg: Institutionen för musik- och filmvetenskap, Göteborgs universitet.Google Scholar
FORNÄS, J. (2004) Moderna människor: Folkhemmet och jazzen. Stockholm: Norstedts förlag.Google Scholar
GADAMER, H.-G. (1997 [1960]) Sanning och metod i urval [Wahrheit und Methode]. (Translated by Melberg, A.). Göteborg: Daidalos AB.Google Scholar
GEORGII-HEMMING, E. (2005) Berättelsen under deras fötter: Fem musiklärares livshistorier. [The Story Beneath Their Feet. Five music teachers’ life histories] Örebro: Örebro Studies in Music Education 1. Full text accessible on http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-109Google Scholar
GEORGII-HEMMING, E. (2006) ‘Music as experience. Inside and outside school’, Research Alliance of Institutions for Music Education: Proceedings of the Eight International Symposium held at Schaeffergarden, Copenhagen September 29–October 1, 2005. Göteborg: ArtMonitor, Göteborgs universitet.Google Scholar
GLASER, B. G. & STRAUSS, A. L. (1967) The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research. New York: Aldine Publishing Company.Google Scholar
GLASER, B. G. (1978) Theoretical Sensitivity: Advances in the Methodology of Grounded Theory. Mill Valley, CA: Sociology Press.Google Scholar
GLASER, B. G. (1992) Basics of Grounded Theory Analysis. Mill Valley, CA: Sociology Press.Google Scholar
GLASER, B. G. (2001) The Grounded Theory Perspective: Conceptualization Contrasted with Description. Mill Valley, CA: Sociology Press.Google Scholar
GRANEHEIM, L. (1994) Från musikskola till kulturskola: ‘Den kommunla musikskolans uppgång och fall’. . .eller?. Stockholm: Centrum för musikpedagogisk forskning, Kungliga musikhögskolan i Stockholm.Google Scholar
GUSTAVSSON, B. (1996). Bildning i vår tid: Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Stockholm: Wahlström & Widstrand.Google Scholar
HAMM, C. (1995) Putting Popular Music in its Place. Cambridge: Cambridge University Press.CrossRefGoogle Scholar
HANKEN, I. M. & JOHANSEN, G. (1998) Musikkundervisningens didaktikk. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.Google Scholar
HALL, S. (2007 [1993]). ‘Encoding, decoding’, in During, S. (Ed.), The Cultural Studies Reader (pp. 477–487). London: Routledge.Google Scholar
JORGENSEN, E. R. (1997) In Search of Music Education. Urbana: University of Illinois Press.Google Scholar
JORGENSEN, E. R. (2006) ‘Toward a social theory of musical identities’, in Stålhammar, B. (Ed.), Music and Human Beings: Music and Identity (pp. 27–44). Örebro: Universitetsbiblioteket.Google Scholar
KVALE, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.Google Scholar
LIEDMAN, S.-E. (1997) I skuggan av framtiden: Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Albert Bonnier Förlag AB.Google Scholar
LYOTARD, J.-F. (1984 [1979]) The Postmodern Condition: A Report on Knowledge. Minneapolis: University of Minnesota Press.Google Scholar
NIELSEN, F. V. (1998) Almen musikdidaktik (2nd ed.). Copenhagen: Akademisk Forlag.Google Scholar
PERSSON, T. (2001) Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta 90—tal: En studie av schools of musicna i Mörbylånga, Tranås, Kiruna och Borås. Göteborg: Institutionen för musikvetenskap, Göteborgs universitet.Google Scholar
REIMER, B. (2003) A Philosophy of Music Education: Advancing the Vision (3rd ed.). Upper Saddle River, New Jersey: Prentice Hall.Google Scholar
RUUD, E. (1996) Musikk og verdier. Oslo: Universitetsforlaget AS.Google Scholar
SERNHEDE, O. (2006). ‘Skolan och populärkulturen’, in Lundgren, U. P. (Ed.), Uttryck, intryck, avtryck: Lärande, estetiska uttrycksformer och forskning (pp. 11–18). Stockholm: Vetenskapsrådet.Google Scholar
SKOLVERKET, . (2006) Barn, elever, personal och utbildningsresultat. Kommunal nivå. Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 1. Rapport 276. Stockholm: Skolverket.Google Scholar
STENBÄCK, H. & BOUIJ, C. (2006). ‘Principals of municipal music/culture schools in Sweden: transforming their tasks’, in Rideout, R. R. (Ed.), Sociology of music education, Symposium IV: Proceedings from the music education symposium at the University of Massachusetts, Amherst.Google Scholar
STÅLHAMMAR, B. (1995) Samspel: Grundskola – Musikskola i samverkan: En studie av den pedagogiska och musikaliska interaktionen i en klassrumssituation. Göteborg: Musikvetenskapliga avdelningen, Musikhögskolan, Göteborgs universitet.Google Scholar
STÅLHAMMAR, B. (1999) Grounded Theory och musikpedagogik: Teorigenerering med empiri som grund. Skriftserie Forskning. Örebro: Musikhögskolan, Örebro universitet.Google Scholar
STÅLHAMMAR, B. (2004) Musiken – deras liv: Några svenska och engelska ungdomars musikerfarenheter och musiksyn. Örebro: Universitetsbiblioteket.Google Scholar
STRAUSS, A. L. (1987) Qualitative Analysis for Social Scientists. Cambridge: Cambridge University Press.CrossRefGoogle Scholar
STRAUSS, A. L. & CORBIN, J. (1990) Basics of Qualitative Research: Grounded Theory Procedures and Techniques. Newbury Park, CA: Sage Publications.Google Scholar
SUNDIN, B. (2003) Estetik och pedagogik i dynamisk balans?. Stockholm: Mareld.Google Scholar
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET (1976) Den kommunala musikskolan. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.Google Scholar
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET (1984) Den kommunala musikskolan: en resurs i kulturlivet. Stockholm: Svenska Kommunförbundet/Balder AB.Google Scholar
SVERIGES MUSIK- OCH KULTURSKOLERÅD (2002) Musikalisk mångfald: En undersökning av ungdomars musicerande. Stockholm: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd.Google Scholar
SVERIGES MUSIK- OCH KULTURSKOLERÅD (2006) Resultat av Musik- och Kulturskolerapporten 2006. Stockholm: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd.Google Scholar
VARKØY, Ø. (1996[1993]) Varför musik? En musikpedagogisk idéhistoria [Hvorfor musikk? – en musikkpedagogisk idéhistorie]. (Translated by Lindeborg, Ronny). Hässelby: Runa Förlag AB.Google Scholar
VARKØY, Ø. (2001). Musikk for alt (og alle): Om musikksyn i norsk grunnskole. Oslo: Norges Musikkhøgskole.Google Scholar
WOODFORD, P. G. (2005) Democracy and Music Education: Liberalism, Ethics and the Politics of Practice. Bloomington/Indianapolis: Indiana University Press.Google Scholar